Jens Boktips

2014-11-17
21:44:00

"The Coulor of Magic"(Magins färg) - Terry Pratchett

 
Efter förra veckans 5+-hysteri är det nu dags att recensera en ny bok och en ny genre; fantasyn. Vart har du hört namnet Terry Pratchett förut? Försök komma ihåg det och om en vän tipsade dig om hans böcker så inser du kanske att det var en väldigt spännande, varm och äventyrlig människa. Personligen fick jag tipset genom att kolla igenom olika internetforum efter bra fantasy-böcker. Terry Pratchetts serie av böcker, "Skivvärlden" kom långt upp på alla listorna. Magins färg, som jag läser den här gången, är den första av böckerna om Skivvärlden, Pratchetts mästar-serie.
 
Skivvärlden är en speciell plats, en platt värld som balanserar på två elefanter, elefanter som i sin tur balanserar på en stor sköldpadda, Store A'tuin. I staden  Ankh-Morpork någonstans på Skivvärldens yta lever trollkarlen Rensvind. Rensvind är en misslyckad trollkarl i den bemärkelsen att han aldrig utexaminerades från trolldomsskolan och bara kan en trollformel. Han vet själv inte vad den gör. I ett värdshus där han befinner sig dyker en dag en turist upp från det avlägsna Agateanska Riket, en naiv turist som heter Tvåblomster. Turisten är glad men inte så "streetsmart" och han talar språket illa, samtidigt som han strör pengar omkring sig. Ett tumult uppstår när alla värdshusets gäster ser de enorma mängder guld Tvåblomster plockar ur sitt bagage, Rensvind blir inblandad och snart är de två på flykt undan ett brinnande inferno, tillsammans, och nu börjar det riktiga äventyret. Till Tvåblomsters stora glädje och Rensvinds fasa, så blir det ett bombastiskt och mycket ironiskt äventyr genom Skivvärldens uppskruvade fantasylandskap. Tvåblomsters bagage, som går på ben och är gjort av intelligent päronträ, följer självmant efter de resande och makulerar allt i sin framfart. På sitt strövtåg möter turisten och trollkarlen många andra sago/äventyrs-figurer, en som jag tycker är särskilt intressant är Hrun Barbaren, en Conan-liknande kämpe som alltid vinner i strid. Döden är en existerande varelse och Rensvinds lycka eller förgörelse avgörs i själva verket av olika gudar som spelar brädspel om hans öde. "Ödet" är en av dem. Det hela övergår allt man kan tänka om fantasy innan man gått in i det och innehåller snäppet mycket mer ironi och satir än vad en människa kan tänkas hinna uppfatta under normal läsning, det kan verkligen verkligen sägas vara fantasy.
 
Och det är väldigt bra och roligt. Det är också meningen. Många fantasy-älskare beskriver spänningen i att sätta sig in i en helt ny värld och gillar att finna äventyret i en värld byggd på nya premisser. Även om "Skivvärlden" sägs vara till stor del en satir och sägs bygga väldigt mycket på tidigare fantasy, så tycker jag att ett univers i dess egen rätt byggs upp från grunden och det är levande nog att fatta mitt intresse, även om jag inte läst mer fantasy än Tolkien tidigare. Det räcker nog för det flesta att förstå sagogrunderna, de om prinsessor, drakar och hjältar osv. för att komma in i boken. Det är sin egna fantasi och jag gillar den skarpt. Tyvärr skrivs den här recensionen flera dagar efter att jag avslutade boken och därför blir mitt omdöme en aning knapert. Det beror inte på bokens kvalitet utan på att jag varit upptagen med annat. Bland annat med att läsa nästa bok som kommer att recenseras här på min blogg, nämligen "Vredens druvor" av John Steinbeck, den är superbra såhär långt iallafall. Ha det!
 
Jag ger den här boken 3.5 på en skala av bra böcker. 
 
/Jens
Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: