Jens Boktips

2015-01-26
16:14:00

"Dracula" - Bram Stoker

 
Dracula. En makalös ikon för ondska, blodtörstigt evigt liv och vassa tänder. Greve Dracula, den isolerade mannen med utpräglat fint manér, i ett Transsylvanskt slott, som använder sin makt på Jorden i århundraden. Och Dracula, den sluge varelse som dyker upp i många skepnader och åkallar andra varelser ur ondskans käftar, för att stilla sin hunger och skydda sin makt och utvidga den. Allt detta visste ni, legenden lever, fast jag aldrig läst eller sett någonting själv där figuren figurerat. Det var ändå i klassikerhyllan jag fann originalet av Bram Stoker och nu lever jag med en än mer komplett bild av Dracula men framförallt med berättelsen om de som försökte bekämpa honom. Jag uppmanar er att läsa boken själva och sedan avgöra om ni upplever det som en självuppfyllande berättelse med liv, om slutet ger näring till tanken eller om ni på något annat sätt finner den bra att läsa. Eller inte. Bör ni alltså läsa boken?
 
Ok, jag checkar med det ut, låt mig istället få berätta om vad boken handlar om. Vi följer berättelsen genom brev, dagböcker och tidnigsuppslag skrivna av en rad personer boken igenom. Först är det assisterande advokaten Jonathan Harker vi får följa i en rad brev till hans fästmö Mina. Han är påväg i Österled till Greve Draculas slott i Transsylvanien i ett affärsuppdrag. Han skall medla i ett köp av ett hus åt greven i sin egna hemstad London. Redan i närheten av grevens slott börjar han uppleva övernaturliga ting, han ser i syne och ortsbefolknigen reagerar starkt, med ord och korstecken, då han yppar sin tänkta destination. En kusk för honom till slottet och där möter han den prydlige Dracula som har en varm eld och ett häftigt mål mat att erbjuda advokaten. Men allt står inte rätt till. Jonathan blir isolerad hos Dracula och tvingas leva där utan nåd i flera veckor. Han får se grevens fulla makt och kontroll över ondskan. Sedan blir det tyst. En berättelse följer istället om läget under tiden som går i England. Mina skriver brev till sin väninna Lucy och vice versa, samtidigt studerar en psykiater, föreståndare för ett mentalsjukhus om det ytterst intressanta fallet Reinfeld, en patient som visar grovt fluktuerande sinnesstämningar och som har ett märkligt förhållande till det zoologiska. Han fångar och äter allt större djur på näringskedjan för att på det sätt få deras livskraft. Mellan sina anfall av hopplöshet och raseri visar han på ett skarpare intellekt. Men de finns en ondska som kallar på honom. Dr John Seward för journaler med sin fonograf(en tidig ljudinspelningsapparat som använde vaxrullar för att gravera ljud och sedan spela upp dem, se artikel: http://sv.m.wikipedia.org/wiki/Fonograf). I själva verket har ondskan samlats i England och manifesteras på olika vis. En doktor vid namn Van Helsing anländer från Holland för att bekämpa detta onda, och snart finns en grupp samlad, redo att tillsammans löpa linan ut, tills Dracula och alla hans illgärningar förintats från Jordens yta.
 
Det finns många sätt att läsa den här boken på. Den är väldigt psykologiskt intressant, det tycks finnas bibliska paralleller och ingen har väl vid det här laget missat det lätt erotiska med en vampyrs "kyss". Ett särdrag i Bram Stokers Dracula är karaktärernas utpräglade oskyldighet och hur de ändå tvingas möta sådan ondska. Särskilt när den ytterst oskuldsfulle Jonathan Harker attackeras av greven Dracula blir detta tydligt. Att den inlagde Reinfeld observeras på det sätt han gör, så småningom av en grupp människor, som endast ett objekt att likna vid ondskans och vansinnets natur blir mer och mer intressant ju mer man läser. Kan psykologin och psykiatrins stora förändringar genom tiderna helt enkelt förklaras med att tiderna, samhället, förändras? Är det så att nya begrepp måste tas i bruk för att förklara fenomen som är symptomatiska för just den tid vi lever i? Kan en ondska vara bunden till en människa eller åkallas av andra? Man ställer sig en rad frågor i den här boken men man får också många svar; samtidigt som Dracula förblir en ganska dunkel figur i boken så är kärleken och vänskapen emellan bokens andra karaktärer desto tydligare. Det är en slags thriller där ljuset måste samlas för att bekämpa mörkret, de infiltreras av ondska men detta gör dem bara mer beslutsamma och de får ett gemensamt mål. Många gånger tänker man att "den här boken är uppenbarligen skriven före de två världskrigen och före Hitlers tid". Men det är inte på grund av något obehagligt budskap om nationalism, boken föregår istället historien och varnar för den centraliserade maktens instabilitet. Europa hade redan upplevt Napoleon, men Bram Stoker beskriver för oss delvis den ondska som världen aldrig får uppleva igen.
 
Jag ger den här boken 4/5 på en skala av bra böcker.
 
/Jens