20:10:00
"Le cittá invisibli"(De osynliga städerna) - Italo Calvino
Hej, idag ska jag recensera "De osynliga städerna", av Italo Calvino. Det är en märkvärdig bok som tummar mycket på konceptet om vad en roman kan vara. Den är spännande eller tråkig med lika stor effekt, och även det tråkiga blir underhållande, för sådant är dess koncept. Vad man kan säga om Italo Calvino är att han föddes på Kuba som italienare, flyttade tidigt till Italien, och under krigsåren tvingades jobba som fascistspion, sedan gick han med i motståndsrörelsen frivilligt, och upphittade sitt författar/journalist-lynne på en kommunistisk efterkrigs-tidning. Jag har blivit uppmanad att läsa Calvino av en bekant, förslaget var boken "Kosmokomik" men den har jag tyvärr inte fått tag på. Antingen så finns den inte på biblioteket, eller så är den alltid utlånad, och det har förargat mig lite. Men som tur är så har biblioteket andra böcker av författaren inne. När jag läste på omslaget till "De osynliga städerna" så verkade den genast intressant. Jätteintressant!
Boken är en konversation mellan den mongoliske stor-khanen Kublai Khan och Marco Polo. Man vet att de båda möttes vid ett flertal tillfällen i verkligheten, ca år 1270, och man tror också att Marco Polo kan ha varit tjänsteman hos Kublai Khan under sina år i landet. I boken berättar Polo om de städer han besökt i den åldrande khanens rike. Han vill få bekräftelse på det förfall som han misstänker men det han får veta är mycket mer än så... Det som skulle kunna vara en barriär blir istället en öppning i mötet för de båda. Marco Polo kan inte tala khanens tungomål, och därför uttrycks alla upplysningar om det vidsträckta riket genom kroppsspråk och framvisandet av olika objekt från Polos resa, i en bestämd ordning. Språkets hämningar blir den lingvistiska faktorn som gör att den ena bara kan uppfatta sin egna bild utifrån den andres beskrivning. Allt som allt beskrivs 55 städer, exempelvis staden Cloe, där alla människor är av fantastiskt säregna arter och där de alla fantiserar om vad och vilka möjligheter en blick, eller ett möte med någon annan skulle kunna innebära, men där ingen agerar. Eller Sofronia, den tudelade staden där ena halvan är permanent, ett tivoli, och den andra packar ihop och flyttar varje säsong, den med banker, palats och fabriker. De är alla extremt fantasifyllda de städer som beskrivs och de är uppdelade i olika intressanta kategorier. Beskrivningarna av städerna bryts endast av välplacerade stycken med dialog mellan de två männen. Marco Polo reser och återkommer för att berätta och sakta men säkert börjar de förstå varandra bättre. Samtidigt växer tanken hos Kublai Khan; är det kanske bara en stad Marco Polo beskriver?
Väldigt lite är kontroversiellt med inledningen, men det fasta berättargreppet påvisar istället ett andligt kaos som man kanske bara kan ta till sig en gång, eller säg en gång vart femte år kanske. Den slår an och lyckas fånga det ögonblick som exempelvis "Alkemisten" av Paulo Coelho inte riktigt lämnade efter sig, även om det också är en väldigt bra bok. "De osynliga städerna" når så långt som till den som läser, i nuet, och jag tänker att kanske måste man läsa den vid precis rätt tillfälle i sitt liv för att uppfatta de subtila, taktfulla strömningarna i den, som är så väl inbefattade i en extrem fantasirikedom; lekfull, allvarlig och alltigenom exceptionell. Boken är inte särskilt lång, men istället lagom, och den hinner således aldrig bli seg eller travande, det är en högst upplysande efterforskning av någonting som står utanför själva tiden och rummet. Beskrivningarna av städerna i boken är så framstående att boken har lästs av många arkitekter för att få inspiration till sina ritningar. Ju mer man vet, om filosofi och historia t.ex., desto mer får man ut av boken, och den lyckas med att kännas lika aktuell som en dagstidning men samtidigt med en gammal marmorstatys pittoreska charm. Att uppnå ett toppbetyg skall inte vara omöjligt på min blogg och med just "De osynliga städerna" kände jag redan från början, nästan instinktivt, att något sådant skulle krävas för att beskriva den. Därför:
Jag ger den här boken 5/5 på en skala av bra böcker.
/Jens